Ibland vill man så himla gärna att allt går åt skogen!

Igår när Annica och jag körde upp till Helsingborg och JSM pratade vi om att fokusera, spela sitt spel och att använda huvudet i varje match. Annica kände sig nervös men jag menade att lite nervös skall man vara, det är ju ändå SM, men ingen har förlorat innan sista bollen är slagen. Det handlar ju inte bara om rädslan att förlora det handlar ju om så mycket annat också! Det är pinsamt att inte vinna, vad skall kompisarna tycka, vad ska tränaren tycka osv.
Nu blev kanske inte lottningen den bästa men Annica spelade ett stelt, spänt och orörligt spel och givetvis blev det tre förluster i de inledande poolmatcherna. Annica var så ledsen, jag vet hur gärna hon vill visa att hon också kan!
Det kan hända att Annica inte tränar tillräckligt, njuter förmycket av något gott eller på något annat sätt inte hela tiden sätter pingisen i första rummet MEN hon trivs så bra i pingishagen. Det är väldigt sällan, eller faktiskt aldrig, hon klagar över en tidig morgon när det är tävling och hon tränar mer än gärna.
Förhoppningsvis så kommer hennes slit ändå att betala sig!
Idag skall det spelas B-slutspel, vi får se hur det går!